Titeln är courtesy of Google Translate (Jag är en kuf). Lät mycket bättre så. Jag blev idag kallad för kuf av en av mina två bästa vänner, låt oss för anonymitetens skull kalla honom för Nisse. Helt klart årets finaste komplimang! Han är också en kuf, likaså min andre bäste vän, låt oss för anonymitetens (och min nuvarande obsession över Lost Girl) skull kalla honom för Trick. Det som skiljer oss tre åt är att de är pojkar och jag är flicka. Och det jag har märkt av skillnaden att vara pojk-kuf och flick-kuf (mycket vetenskapligt dugligt) är att pojk-kufarna verkar ha svårare att bli accepterade som de är, de blir inte sällan missförstådda. Som flick-kuf blir jag lättare accepterad, eftersom jag förstås är av det mindre hotfulla könet. En av bieffekterna kan däremot vara att jag helt enkelt inte blir trodd. Kanske för att pojkar generellt uppfattar flickor på ett visst sätt, och när jag nu inte råkar vara det så blir det snedtändning på en gång liksom.

Det råkade bara bli så att jag blev som jag blev, kom ut på det sättet. Har aldrig varit intresserad av smink, kläder, shopping, barn, kändisar, utseende, inredning eller dockor. Gillar inte prålighet, ytlighet, fåfänga, klackar, kjolar, flickor eller färgkoordinerade underkläder. Är vulgär, rak, intellektuell, icke-monogam, barnlös, vardagsalkis, introvert men socialt kompetent, känslig och nördig. Mycket mer av en dude än en dudette, men mest som mig själv. Umgås däremot bara med dudes eftersom det landar rakt i min comfort zone. Är de sen særlinger också, då får de bäste-vän-status. Sammanfogningen är helt enkelt ett faktum.

Så Nisse och Trick, ni är de allra bästaste vänner en kuf-flicka kan ha, i vår lilla värld är vi den spektakulära normen, det är alla andra som är konstiga. Så här kommer ett litet bildkollage till er, samt några fina översättningar. Tack för att ni finns!

Danska: Jeg er en særling

Estniska: Ma olenkummaline

Holländska: Ik ben een excentrieke

Norska: Jeg er en underlig