Det har varit ett stressigt år. Ett stressigt jobb med stressig arbetsmiljö, kollegor som sa upp sig till höger och vänster, underbemanning och långa timmar gjorde att jag sa upp mig, trots att jag fått fast tjänst bara någon månad tidigare. Gav mig själv en veckas ledighet innan jag gav mig på nästa jobb som varade i hela 5 veckor innan jag sa upp mig från den fasta tjänsten också. Det blev mig övermäktigt, självinsikten kickade in och jag insåg att det inte skulle gå. Provanställning, gick på dagen.

Det var 4 dagar sen och nu har den stora Tröttheten slagit till på allvar. Jag sover som jag inte sovit på vansinnigt många år och ändå blir jag trött igen klockan åtta på kvällen. Stressen kom ikapp och nu känner jag av den. Blir stressad av att ens tänka på vad jag behöver göra här hemma, trots att jag nu bestämt mig för att plugga i tre terminer. På distans. Så hemma kommer jag att vara. Länge.

Kommer nog ta en stund att landa i den nya tillvaron. Så tills dess får jag ju bara sova lite till. Och lite till. Och inga måsten. Hade tänkt att städa hela huset idag, men sket i det och gjorde istället ingenting. Vilket gav mig inspiration att steka pannkakor till mig själv, sånt jag inte heller pallat göra på länge. Så hoppet lever!