Första dagen utan tv-missbruket. Plötsligt får jag saker gjort. Gör egen müsli och sitter här och skriver. Ska läsa mig igenom de många eftersatta utgåvorna av Modern Psykologi strax. Ut och springa med en vän senare. Och så är det en massa tid kvar på den här dagen. Och när jag tänker tid över börjar hjärnan. Vilken TV-serie ska vi kolla nu? Måste hitta en ny. Måste fylla tiden med obetydliga saker som ger dig noll, men ger mig allt. Gimme! Now!

Den här gången låter jag inte hjärnan vinna. Men vi får nog slåss om det ett tag. Det här påminner mig om när jag slutade snusa. Man blir lite blank. Finner sig själv stirrandes in i intet och försöker att inte fokusera på den lilla kärnan av ångest i mellangärdet. Och därför vet jag också att det går över. Ganska snabbt. Sen är det ju inte så att jag inte får kolla alls. Lite på morgonen, lite på kvällen. Men bara om det finns något. Inte leta något bara för att.

Ska bli intressant att se vad jag fyller mina dagar med. Lite som att börja ett nytt liv. Here I go!